Upp klockan 6. Snabbfixa mig själv och frukost. Kolla så kidsen är uppe. Iväg till jobbet som sitter i konstant, i ett, från 07.15 till 17.00. Blev inte klar. Blir aldrig någonsin klar vid närmare eftertanke.
Hem som ett skott. På en timme fixa middagen, parmesanfyllda baconinlindade kycklingfileér och sås med chili (svider i ögat än :( ) ädelost och vitlök, sallad på romansallad, röd och grön paprika, tomat, rödlök, avocado, svartpeppar flingsalt vitlökskross och citronolivolja med parmesanflarn över och solrosskott on top. Kokt blomkål med smör till.
Mamma och pappa (å Wisse) på middag. Duka av fixa kaffe tömma och fylla diskmaskin.
Det är nu jag borde sortera tvätten och läsa på läxor med kidsen.
Det är nu jag borde tvätta en maskin till och dammsuga åtminstone EN våning.
Det är nu jag inser att jag vill inte ha en sådan här vardag.
I går var jag borta till halv elva. I morse iväg 07.00 och full fart tills halv åtta då middag och kaffe var avklarat.
Mängder kvar som borde göras.
Orkar inte vill inte.
Jag säger upp mig från den här tillvaron. Faktiskt.
