Brytningar är inte så lätt alla gånger. Varken att fatta beslutet eller att faktiskt "gå" från hur det var till något nytt utan det som var.
Man måste liksom tänka om.
På lördag fick jag en oväntat ledig dag. Tänkte dra kidsen med mig över pölen. Alla andra får handla nya kläder inför skolstart så jag måste ju försöka få ihop lite åt mina barn också. Det är länge länge sedan jag haft råd att låta dem shoppa loss. Ett år sedan tror jag. I år blir det hårt, gymnasiet kostar. Två böcker hittills, och redan 50 euro. Insane. Måste kolla upp om det faktiskt kan vara så korkat att de inte får studiestöd så länge de får barnbidrag. Inte sjutton sjunker andra levnadskostnader bara för att barnen börjar gymnasiet heller. Måste också kolla upp närmare vad reglerna om hur man som föräldrar ska dela på utbildningskostnader säger, det är ju inte heller så att barnen ska behöva sluta med träning / ridning för att de vill börja gymnasiet. Eller så att endast den ena föräldern ska ta ansvar för barnets utbildningskostnader.
Puh.
Jag är glad att dottern självklart vill utbilda sig :) Jag är glad och vill såklart hjälpa till på alla sätt jag kan. Även om jag egentligen inte kan. Ett byte av jobb skulle högst troligt innebära mindre pengar i kassan. Samtidigt som det skulle innebära slut med skiftesarbete och pusslande med mat och sånt för barnen. Mer tid med dem och mer ork med dem och hus och hem. Mindre möjlighet att betala studier.
Alla dessa val, jag blir knottrig.
Lördag uppsala i alla fall. En låång dag att fylla med shopping.
Vad gör man inte för sina barn liksom... *S*
