Strax ska jag iväg. Tidig morgon.
Till stugan och hjälpa mamma och pappa. Poolmontören kommer i dag. Eller kom i natt rättare sagt.
Eftersom mamma har armen i gips så ska jag fixa och stå för maten och fika och sånt. Och jag vet inte hur mycket handräckning eller hjälp montören behöver. Om han är ensam eller har hjälp med sig.
Jag har iaf lunchmaten med mig. Det är lättare att laga mat i stan.
Lämnar kidsen hemma, de är trötta på att åka till stugan / av och an. Att se stugan och poolen påminner om allt som gick på tok i somras. Jag hoppas det ska kännas bättre för dem när poolen är färdigmonterad.
Lunch fika och middag, sedan hasta hem och duscha, se till att kidsen får mat i sig och iväg på Rockoff.
Jag är så trött. Skulle vilja vila vila vila. Slippa matlagning tvätt städning och disk. Bara vila. Med barnen. Ingen stress inget som måste göras. En tillvaro som låter lugnet lägga sig och håller stressen och irritationen på avstånd. Inga tider att passa. Inte massor av olika viljor och behov att få ihop och beakta.
Bara få vara med barnen i ett varande som inte slet i humöret så fruktansvärt. Utan den förlamande tröttheten. Avkoppling. Mer än fem minuter mellan maten och disken eller nästa måltid.
Och egen tid. Bara jag. Bara mina behov. På fredag ska jag för första gången sedan Hedenhös (jaja iaf sedan några timmar i juni när vi var på minikryssning med Eckerö-Linjen några timmar) ha egen tid utan ansvar för barnen. Efter Rockoff ska de till mamma och pappa. Vi har knappt varit ifrån varandra över natten på nåt år eller så, bortsett från nåt enstaka tillfälle när någon av dem sovit hos kompis en natt nu och då.
Jag klagar inte - missförstå mig inte. Jag älskar mina barn och att ha dem hos mig. Jag saknar dem som en galning när de är borta, fast det inte är så ofta. Någon gång per år brukar de resa med mamma och pappa men sist var jag med på resan så det är ett bra tag sedan nu. Fredag alltså. Min tid. Gäller att ta vara på den. Kan inte bestämma mig om jag ska passa på att gå ut när jag vet att jag inte har kidsen som är hemma och "väntar" på att jag ska komma hem, eller om jag ska lägga mig på soffan och njuta av att det bara är jag och mina behov några timmar framöver....
Förmodligen slutar det med att jag saknar dem hela tiden och lägger mig fort så det ska bli morgon och de ska komma hem :)
NU iväg till stugan i alla fall. Ska försöka dumpa tröttheten någonstans på vägen. I Jomala kanske. :)
