Vi åkte ut till stugan i dag, med mamma och pappa och Wissevofsen :)
Lite sorgligt är det att åka ut till en vinterförberedd sommarstuga. Liksom som om man stoppat tiden i väntan på nästa säsong. Som om allt står stilla där.
Det blir lite vemodigt liksom.
Vi fikade där i alla fall, i solen. Kollade äpplena, mårdhundsbajset (isch) och bassängen. Flyttade lite simleksaker. Jisses så länge sedan det var sommar. Spränglan längtar efter snö och vinter, men jag är inte redo att lämna solen och värmen långt bakom mig. Inte än.
På väg hem kunde vi inte låta bli att stanna till och plocka lite svamp. Igen. Stora fina trattisar. Hur mycket som helst. Snabbt fylldes korgar och påsar. Lite nu och då tappade jag svampblicken men fick genast hjälp av någon av kidsen eller jycken. Han kan den jycken. Men han börjar lessna.
Jag gillar när mamma och pappa kommer till oss på middag. Voffs ska ha sin vattenskål och matpyts nästan snabbare än han hinner in. Köket blir fullt med liv. Middagen avslutas inte sällan med lite läx- eller provförhör och senaste tiden har köksbordet varit svamprensningsbord medan middagen färdigställs. Jämsides med matkastruller och stekpannor som fixar middagen puttrar svampförvällningen igång.
Hösten har sin klara charm. Men ändå.... Jag är inte färdig med solen. Inte alls.
