I dag är en sådan där dag som jag inte hade lust att kliva upp. Helst skulle jag ha vänt sida och somnat om för att vakna till en ny dag i morgon.
I dag känns allt mest tungt och jobbigt.
Det är ingen fara, sådana dagar kommer lite nu och då, de går över. De för bara med sig en dygnslång tunghet i kroppen och själen. En konstant känsla av "inget spelar någon roll".
Har ingen lust.
Har ingen ork.
Undrar, om jag orkar formulera tanken, vad sjutton allt ska nyttja till egentligen.
Tur att de är ganska sällsynta de här dagarna. Det är tungt att trassla sig igenom en dag med det bagaget.
I morgon är en annan dag.
Tack gode gud för det.
