Eftersom jag tänkt bli diktator så kan man förvisso säga att jag har vissa planer på att bli Santhus Gigantus på heltid och i realtid, inte "bara" som här på Värnas bild. Där är jag bara gigantus för att hon satt och jag stod i uppförsbacke liksom :) Att jag inte borstat spretet, att jag har en karljacka typ 3 stl för stor (som vanligt) att jag står med ca en meter mellan fötterna och att solen skiner som den gör förstärker bara intrycket liksom :)
Ska man bli "Gigantus" på ett bra sätt så måste man ta uppgiften på allvar.
(Nu är det ju iofs insidesgigantus jag tänkt mig på att bli, utsidesgigantus har jag prövat på och vill INTE tillbaks till sådeså) Är man väldigt stor (och stark) så måste man också vara vis. Och snäll.
Styrkan sparar vi, en sak i taget och gym är inte riktigt min grej, väntar på musklerna av snöskottning och vedbärning i första hand jag... *S*
Vis och Snäll alltså.
Himlatur att han Stefan Einhorn har skrivit böcker om både vishet och snällhet. Jag gillar hans böcker.
Liite vis måste jag nog vara, för när jag läser så inser jag i alla fall två saker;
1- jag är inte alltid snäll och vet ärligt talat inte om jag alltid vill vara det tillräckligt mycket heller.
2- jag är liiiite vis ibland, men jag måste inte bli jättevis, bara jag strävar. Frågar. Undrar. Det viktigaste är liksom att jag inte får för mig att "JAG VET".
Tack Einhorn. Jag inser att jag inte med våld behöver bli så mycket annat än det jag redan är för att kunna leva och trivas hyfsat med mig själv.
Jag kan lägga ner Gigantuset.
"Bara Santha" duger bra liksom :)
Tre insikter blev det inalles.
Tre braiga insikter tycker jag :)
Gå nu ut i söndagen och ha er!
